Kriminologi – sekundärdata

Vad innebär sekundärdata inom kriminologi?

• Data insamlad av någon annan än författaren
• Kvantitativa sekundärdata: enkätdata, anmälda brott, demografisk befolkningsdata
• Kvalitativa sekundärdata: intervjudata, anmälningar, mediarapportering, styrdokument eller lagstiftning

Fördelar med sekundärdata

• Sparar tid
• Möjliggöra användning av stora datamängder vilket ger säkrare statistiska analyser
• Kan analyseras utifrån olika forskningsfrågor
• Möjliggör samarbete och systematisk delning av kunskap
• Möjliggör delaktighet och insyn

Men:

• Det går inte att styra frågorna i frågeformuläret
• Kräver förståelse för kontexten
• Kräver metodkunskaper, eftersom olika insamlingsmetoder ger olika typer av data
• Kan kräva registrering eller begäran om tillgång och därefter godkännande inför nedladdning

Vad är forskningsdata?

• Material som samlas in under forskningsprocessen
  • Kvalitativ - intervjudata
  • Kvantitativ - enkätdata
  • Illustrationer eller diagram

Observera forskningsetiken!

• Forskningsetiska principer kan medföra begränsningar i hur datan får användas. En del forskningsdata är inte öppet tillgängliga på grund av sekretess, att de innehåller personuppgifter eller upphovsrättskyddat material.

Söka forsknings- och myndighetsdata

Bedöma datan - hur användbar är den?

Innehåll

• I vilket syfte är den insamlad?
• Hur har datan samlats in?
• Vad omfattas?

Form:

• Har du rätt att återanvända datan?
• Går datan att förstå?
• Vilken programvara krävs (och därmed kunskaper) för att bearbeta datan?

Referera till dataset enligt APA 7

Author/Rightsholder. (Year). Title of data set (Version number) [Description of form]. DOI

Exempel "National Crime Vicitimization Survey":

Här kan du läsa mer om hur du refererar till ett dataset enligt APA 7