Det är viktigt att du använder samma sökord i alla databaser så att dina sökningar fångar samma sak!
Börja med att formulera en strukturerad frågeställning, med hjälp av denna kan du:
Du kan anpassa frågeställningen utifrån ett strukturerat frågeformat som PICO, PECO eller PEO. Det finns fler modeller du kan använda för att strukturera din frågeställning, som exempelvis SPIDER och SPICE.
Frågeformat |
Typ av frågeställning |
| PICO | Effekten av en insats. |
| PECO | Samband mellan exponering och utfall. |
| PEO | Erfarenheter, upplevelser och värderingar. |
När du jobbar med din frågeställning kan du som en hjälp använda en modell som PICO, som används när du vill söka efter kvantitativa studier, som exempelvis effekten av en intervention eller behandling. Om du istället vill söka efter kvalitativa studier kan du exempelvis använda modellen PEO.
| P - Population |
Vilken population ska undersökas? |
| I - Intervention |
Vilken intervention ska undersökas? |
| C- Control/comparison |
Vad ska interventionen jämföras med? |
| O - Outcome |
Vad är möjliga resultat av interventionen? |
| Population | Cancerpatienter med muntorrhet |
| Intervention | Akupunktur |
| Control | Läkemedelsbehandling |
| Outcome | Minskad muntorrhet |
| P - Population | Vilken population ska undersökas? |
| E - Exposure | Vilket tillstånd har populationen eller vad har den exponerats för? |
| O - Outcome | Vilket tema eller vilken effekt ska undersökas? |
| Population | Äldre 65 år och uppåt |
| Exposure | Löständer |
| Outcome | Erfarenheter |
| Population |
För vilka patienter, klienter eller personer är det relevant att undersöka effekten av insatsen? |
| Intervention |
Vilken är insatsen? |
| Control/comparison |
Vad är jämförelsealternativet? |
| Outcome |
Vilka positiva och negativa utfall av insatsen är av intresse och hur ska de mätas? |
Frågeställningar om effekt av insatser besvaras lämpligast med kontrollerade studier där det finns en insatsgrupp och en jämförelsegrupp. Dessa studier besvarar frågan om det finns ett samband mellan insatsen och utfallet. Den insats som utvärderas ges till insatsgruppen, medan jämförelsegruppen får en annan eller ingen insats. Jämförelsen är av vikt för att avgöra om den utvärderade insatsen är bättre, lika bra eller sämre än jämförelseinsatsen. I randomiserade kontrollerade studier (RCT) har studiedeltagarna slumpats till insatsgrupp alternativt jämförelsegrupp, medan gruppfördelningen i kontrollerade studier utan randomisering sker på annat sätt än slumpmässigt. Valet av randomisering jämfört med icke-randomisering är oftast avgörande för att kunna besvara om det finns ett orsakssamband mellan insatsen och utfallet.
|
Population |
Vem är i fokus? |
|
Exposure |
Vilket problem är jag intresserad av? |
|
Outcome |
Vad, i relation till problemet är jag intresserad av? |
Kvalitativ forskning bottnar i olika traditioner som till exempel filosofi, antropologi och sociologi, som i sin tur har blivit basen för olika forskningsansatser. Några vanliga exempel på detta är fenomenologi och hermeneutik som utgår från specifika filosofiska och kunskapsteoretiska traditioner och grounded theory som främst utgår från sociologi. Exempel på andra ansatser som används i primärstudier är etnografi, narrativ analys, fenomenografi, diskursanalys, tematisk analys, framework analysis och aktionsforskning. Valet av ansats bestäms av studiens syfte och relation till teori, där syftet kan vara att till exempel generera ny teori, att testa befintliga teorier eller vara tillämpat, exempelvis som en del i en utvärdering av komplexa metoder.